Hur gick det egentligen till, det där med Vimsa?
Allting började så här;
Clara letade ponny och jag skulle med henne och provrida en som stod i Värmland, närmare bestämt i Karlstad. Vi provred Dosse som dem senare köpte från Caroline. Caroline hade då precis köpt en ponny hingst, som hon skulle utbilda, vi tittade på honom, vilken ponny.
Han var ett stående samtalsämne tillsammans med Dosse på den 4 timmar långa bilresan hem.
Vilken drömponny!
Jag tänkte inte så mycket mer på det utan bara släppte det.
Eftersom att vi är goda vänner med familjen Isaksson så visste dem senare att vi var ute och kikade lite efter nytt när hyrperioden av Fever började närma sig slutet. Tanken var då att avveckla hela vårat eget stall och ha en ponny.
En tävling på Veda när vi byggde banan kommer jag ihåg att Malin sa "Jag har hittat er häst!" Typ så.
Hon visade bilder och berättade att han inte var offentligt tillsalu och att det var han som stod hos Caroline. Nu måste vi vara någonstans i början av sommaren tror jag.
Snacket började gå hemma och jag tittade på huuuur många bilder och forskade om honom. Vi provade googla på honom, och självklart fanns han.
Här är min favvo-bild på honom som jag hittade då.
Jag tjatade som en galning för att få åka och provrida honom. Senare visade det sig att mamma i hemlighet pratat med Caroline och bestämt provridning.
Vi åkte dit och morfar var med. Jag blev kär så fort jag såg honom, han stod i stallgången och hade ett sånt här ni vet röd, gult svart täcke på sig.
Det ena ledde till det andra och jag var ganska säker på att jag ville ha honom redan när vi åkte därifrån och redan när jag red. Anledningarna till att vi var lite osäkra var endast för att han är Hingst och så pass ung. Meeen jag skulle aldrig aldrig aldrig hittat någon som honom, oavsett hur mycket jag letatde.
Han är kung och så enkelt är det!
Kommentarer
Trackback
